När du har blivit utsatt för ID kapning kan det kännas svårt att bevisa att det inte är du som har gjort en beställning eller tagit ett lån. Men i Sverige gäller att du inte behöver bevisa vem som gjort det, bara att du själv inte har ingått avtalet.
Det viktigaste är att du samlar dokumentation som visar vad som har hänt och hur du agerat. Här är exempel på bevis som kan styrka att du blivit utsatt:
-
Polisanmälan – Det är det starkaste beviset på att du agerat i god tro och inte står bakom skulden.
-
Bestridande – Kopior på dina mejl eller brev där du bestridit fakturor och krav.
-
Utskrifter från kreditupplysningar – Visa om någon tagit kreditupplysning på dig utan din vetskap.
-
Bankintyg eller kontoutdrag – Om betalningar inte gjorts från ditt konto visar det att du inte själv handlat.
-
Korrespondens med företag eller inkasso – Brev eller mejl där du förklarar att du inte beställt varan eller tjänsten.
-
Tekniska uppgifter – Till exempel IP-adresser, leveransadresser eller telefonnummer som inte stämmer med dina uppgifter.
-
ID spärrar – Intyg från kreditupplysningsföretag som visar att du spärrat ditt personnummer efter händelsen.
Ju mer information du kan visa, desto tydligare framgår det att du varit ett offer för ID kapning och att kraven mot dig är felaktiga.
Om du tycker det känns svårt att samla bevis eller bemöta krav själv kan en advokat hjälpa dig att strukturera underlaget och använda det på rätt sätt i kontakten med företag, inkassobolag eller myndigheter.
